Almviks Tegelbruks Museum

LITE HISTORIA

Bruket

Leran till tegelstenen togs till en början från en udde i Almviken, strax norr om tegelbruket. År 1898 byggdes en järnbana där vagnarna från början drogs för hand. Så småningom användes oxe och häst som dragare. Runt 1920 började leran ta slut och man sökte ett nytt lertag vid sjön Bleken på andra sidan E22, där Blekhems slott ligger.

blickar ut över. En ångdriven linbana byggdes för att frakta leran från själ ner till Tegelbruket nere vid Gamlebyviken.

Vattnet i Almviksån, som kommer från sjön Bleken, drev bruket ända fram till 1940-talet då driften elektrifierades. Tillverkningen pågick därefter till 1971 på samma sätt: hantverksmässigt och med

enkla mekaniska hjälpmedel. Linbanan revs efter ett par år efter att tegelbruket stängdes. Den sista linbanebocken har nu

återuppförts.

År 1669 levererades ca 4000 tegel till

reparationsarbetet på Stegeholms slott. (Stegeholm ligger i Västervik och visfestivalen äger rum i slottsruinen.) År 1855 skriver tegel–mästaren i ett brev att han det året tillverkade 560 000 tegel  varav ca 80% var tegelsten och resten var taktegel och tegelrör. 1928 var produktionen uppe i 1.4 miljoner tegel.

Almvik

Byn Almvik ligger i Västerviks kommun, mitt i det fagra Tjust i nordöstra hörnet av Småland. Där finns en gammal industrimiljö med kvarn, såg och tegelbruk, som numera är museum.

Kring sekelskiftet fanns här en järnvägsstation, telegrafstation och en hamn som skeppade tegel och sågade trävaror både norr- och söderut längs kusten. Det var en livlig sjöfart i Gamlebyviken och byn hade två lastplatser.

Orten kallades förr för köping, dock utan formell rättighet. Tegelbruket, kvarnen, sågen, snickerifabriken och lanthandeln gav arbete åt traktens befolkning. Kvarnen stängdes i början av 1980-talet, men har blivit renoverad och är i driftsdugligt skick. Idag inrymmer kvarnen en inredningsbutik på sommarhalvåret. Lanthandeln är numera populära Almviks Café som bland annat serverar hemgjord glass och vedugnsbakade pizzor. I byn fanns tidigare tre bondgårdar, två

affärer, skola, biograf och ett ordenshus för en nykterhetsförening.

Blekhems slott

Industriområdet med alla dess byggnader tillhör Blekhems egendom, som ägs av släkten Nordenfalk sedan 200 år. Blekhems anor går så långt tillbaka som till 1300-talet. Under 1500-talet var egendomen i kunglig ägo. I slutet av 1700-talet av en direktör i Ostindiska Kompaniet, Christian Dieckmann. Några av ägarna i kronologisk ordningär familjen Soop, kung Gustav Wasa,

kung Gustav II Adolf samt familjerna J Skytte, Gyllenstierna, Bosse, Lagercrantz, Lewenhaupt och Hamilton.

I början av 1900-talet bodde författarinnan Anna Maria Roos under somrarna hos sin mormor Friherrinnan Nordenfalk på Blekhems slott. När hon skrev böcker om Sörgården och Önnemo hade hon byggnader och miljöer i trakten som förebild. Herrgården i böckerna påminner om

Blekhem och gården Kålåker liknar Sörgården .