Liten tegelbrukshistoria

Almvik

Almvik ligger i Västerviks kommun, mitt i det fagra Tjust i nordöstra hörnet av Småland. Nedanför Almviks Café, som Du passerar när Du åker E22 norrut från Västervik, ligger en gammal industrimiljö, med snickerifabrik, kvarn, såg och tegelbruk.
Området med alla dess byggnader tillhör Blekhems Egendom, ett gods som har ägts av släkten Nordenfalk i 170 år.
På Blekhem bodde några somrar i början av seklet Anna Maria Roos, som skrev böckerna om Sörgården och Önnemo. Förebilder till byggnader och miljöer tog hon från trakten. Herrgården liknar Blekhem och en av gårdarna under Blekhem som heter Kålåker, är väldigt lika teckningarna av Sörgården. Vid Önnemovägen ligger Almviks skola.
Gamlebyviken hade förr en livlig sjöfart. Bara i Almvik fanns två hamnplatser. Ett av flera framtida projekt är att åter bygga en kaj vid tegelbruket. Här kan utflyktsbåtar från Västervik lägga till för ett besök på muséet, för att sedan fortsätta till skutvarvet på andra sidan viken.

Den gamla industrimiljön

I en beskrivning av Blekhems egendom under 1800-talet kunde man läsa, att ån från sjön Bleken vid sitt utlopp "driver tvenne sågar, tvenne tegelbruk, en mjölkvarn samt två spik- och en knipphammare. Den intilliggande lastageplatsen är god, och tjenlig äfven för djupgående fartyg."
Från hamnen skeppades tegel och sågade trävaror både norr- och söderut längs kusten. En hel del tegel såldes genom åren till Stockholm.
Kring sekelskiftet var det en livlig aktivitet på platsen. Järnvägsstationen, telegrafstationen och hamnen svarade för förbindelserna med omvärlden. Tegelbruket, kvarnen, sågen, snickerifabriken och lanthandeln gav arbete åt traktens befolkning. Almviks by, en km söderut, hade två affärer, skola, ordenshus för en nykterhetsförening.
I dag är bara snickerifabriken kvar i drift. Där tillverkas högklassiga inredningssnickerier på beställning från kyrkor, banker, försäkringsbolag m fl. Sågen och kvarnen är också i driftdugligt skick.

Tegelbruket

Tegel har tillverkats i Almvik sedan början av 1600-talet. Västerviks borgmästare uppges ha anlagt ett tegelbruk i Almvik vid mitten av århundradet. År 1669 levererades t ex 4000 tegel till reparationsarbeten på Stegeholms slott (den nuvarande slottsruinen, där den årliga visfestivalen hålls). Stadens borgare hade då "sju bodar vid lasteplatsen, Almeviken kallad".
År 1885 skriver tegelmästaren i ett brev att han det året tillverkat 560 000 tegel varav ca 4/5 tegelsten, resten taktegel och tegelrör.
1928 var produktionen uppe i 1,4 miljoner tegel.
Lera togs från en plats strax norr om tegelbruket. 1898 byggdes en järnbana där från början vagnarna drogs för hand, men så småningom med oxe och häst som dragare. På tjugotalet började leran ta slut och man fick söka ett nytt lertag vid sjön Bleken. Dit byggdes en ångdriven linbana.
Vattnet i Almviksån drev bruket ända fram till 1940-talet då driften elektrifierades.
Tillverkningen pågick ända till 1971 på samma sätt; hantverksmässigt och med enkla mekaniska hjälpmedel.

Almviks Tegelbruksmuseum

Det gamla tegelbruket, som står kvar likadant som när driften lades ner, har nu blivit museum. En museisal invigdes i en del av torkladan den 7 juni 1998. Muséet kommer efter hand att byggas ut med flera visningsföremål och åskådliga scenerier i flera utrymmen. Föreningen Almviks Tegelbruks Vänner driver muséet och håller det tillgängligt under sommarmånaderna, till största delen genom idéella insatser.
Tegelbruket och den gamla industrimiljön är av riksintresse genom att det står kvar i samma skick som när verksamheten lades ned 1971. Det lättillgängliga läget vid E22:an bidrar till att riksanti-
kvarieämbetet har stött upprustningen med 3 miljoner.Museisalen med sin monumentalmålning
(Lars Jönsson) samt de tre skulpturerna (Gösta Holmer) av arbetare på bruket har kommit till med hjälp av bidrag från länsstyrelsen och kommunen i nära samarbete med ägaren, Johan Nordenfalk på Blekhem och konstnär Åsa Frosterud-Jägerhorn, Västervik. Åsa har också, med hjälp av Örjan Molander på Kalmar Läns Museum, skrivit boken "En tegelstens historia", som berättar om svensk tegelhistoria i allmänhet och om Almviks Tegelbruk i synnerhet. Den finns att köpa genom föreningen till ett pris av 150 kronor (porto tillkommer). Klicka här om Du vill beställa den.

Till sidans topp                      Tillbaka till första sidan